Med möda och smärta blev det bättre..

Jag har ju länge pratat ( i flera år faktiskt ) om att göra om i stora rabatten.
Men varken ork eller lust har infunnit sig riktigt.

Igår kände jag dock att jag var tvungen att göra nånting, för det var så vansinnigt mycket
ogräs och elände där så det såg bara bedrövligt ut.
En stund funderade jag t.om på att avverka alltihop, för rötterna går så djupt och är sååå mycket.
Men så kom jag på att det går ju att "möblera om".

Jag gjorde helt sonika mindre "öar" i rabatten, så jag lätt kommer åt från alla håll,
istället för att krypa omkring och stå som en båge för att inte trampa ner annat.

 

Inte så vackert just nu kanske när det är nygrävt och blött.
Men det blir ju bättre med tiden.

Stora funkiorna får dottern och jag behöll sticklingar.

Underlättade ju för mig att slippa böka med dom och så var det bara att städa undan idag .

Gudarna ska veta att jag verkligen känner av varenda kroppsdel ....med smärta.
Så vansinnigt ont jag fått.
Därför är det skönt att det är över och jag får ta det lugnt och vila nu. :)

Började ju igår och höll på hela dagen, som avslutades med korvgrillning för mig och gubben.
Sen gick jag in , duschade och dog i soffan resten av kvällen.
Sov som skrot inatt av värken, men var tvungen att slutföra det jag påbörjat.
Och därav den enkla lösningen att ge dottern dom stora växterna.
Mina växer ju upp :)
Men jag känner att det börjar vara för mycket med huset och gården och min kropp.
Vi kommer inte riktigt överens.
Får se hur länge till man pallar hålla på ?!

Nu ska det i alla fall bli skönt att njuta av helgen och veta att det värsta är gjort. :)