Dammresterna

Det går inte med någon superfart, arbetet med att fylla igen dammen.
Det har stått stilla med stenar och duk synligt.
Men nu på morgonen var Jenny förbi och drack kaffe och jag nämnde detta med att få fyllt i gropen.
Hon traskade ut och tog skottkärran och fyllde den , innan jag ens kommit i kläderna.
Jag fick rappa på som attan , för min tanke var inte att hon skulle fixa det.
Men hon lyder aldrig mig....tack och lov. 😉
Skämt å sido...nu ser man i alla fall inte "skrotet" och blev genast trevligare.

Hur fort det blir klart, är ingen idé att ens sia om, för gubben jobbar hela dagarna
och jag har ingen kropp längre för att slutföra i någon snabb takt.
Det får helt enkelt ta den tid det tar, även om jag tycker det är jobbigt att vänta på
slutresultat med påbörjade projekt.
Har egentligen inget tålamod med sånt, men jag är så illa tvungen att lära mig.

Sakta och osäkert går det.
Den som väntar på nåt gott, väntar och väntar och väntar och......